Photo: placeholder pending image-fill pass
(India edible-oil import policy ఫోటో)
India edible-oil import policy
భారతదేశం వంట నూనెల దిగుమతి విధానం
ప్రపంచంలో vegetable oils ని అత్యధికంగా దిగుమతి చేసే దేశం భారతదేశం. 2010 తర్వాత దాదాపు ప్రతి సంవత్సరం దేశీయ వంట నూనెల వినియోగంలో 55-60% దిగుమతుల ద్వారానే తీరుతోంది. మొత్తం వంట నూనెల అవసరం 25-26 million tonnes/year, దేశీయ ఉత్పత్తి 11-12 million tonnes. మిగతా అవసరం Indonesia, Malaysia నుండి palm oil; Argentina, Brazil నుండి soybean oil; Ukraine, Russia, Argentina నుండి sunflower oil దిగుమతి చేసి తీరుస్తారు. క్రూడ్ ఆయిల్, బంగారం తర్వాత మూడవ అతిపెద్ద దిగుమతి ఇది; 2022-23 లో దాదాపు USD 18-20 billion ఖర్చైంది.
దిగుమతి basket
సాధారణ సంవత్సరంలో palm oil (CPO + RBD palmolein) 55-60%, soybean oil 20-25%, sunflower oil 15-20%; మిగతా rapeseed oil, cottonseed oil. Palm oil కు Indonesia అతిపెద్ద supplier, తర్వాత Malaysia. Argentina, Brazil — soybean oil. Ukraine, Russia — sunflower oil. ఎక్కువ దిగుమతులు Kandla, Mundra, JNPT, Kakinada, Krishnapatnam ports ద్వారా వస్తాయి.
Duty structure
భారతదేశంలో రెండు అంచెల duty: Basic Customs Duty (BCD) + Agriculture Infrastructure and Development Cess (AIDC) + ఇతర cesses. CBIC ప్రతి 15 రోజులకు tariff value notify చేస్తుంది. Crude oils కు refined oils కంటే తక్కువ duty — దేశీయ refining ను ప్రోత్సహించడానికి. CPO, RBD palmolein మధ్య duty difference సుమారు 7.5 percentage points. ధరల ఆధారంగా duty ని తరచూ మారుస్తారు: 2021-2023 ధర పెరిగినప్పుడు crude palm/soya/sunflower duty 5.5% వరకు తగ్గించారు; సెప్టెంబర్ 2024 లో మళ్ళీ crude కు ~27.5%, refined కు ~35.75% పెంచారు.
Quantitative measures, trade agreements
2022-23, 2023-24 లో crude sunflower, soybean oil కు 1.5 lakh tonnes/year Tariff Rate Quota (TRQ) తక్కువ duty తో ఇచ్చారు. India-Indonesia CEPA framework, ASEAN-India FTA కింద Indonesia, Malaysia నుండి palm oil MFN కంటే తక్కువ duty తో వస్తుంది. Edible-oil దిగుమతులకు quantitative restriction లేదు — duty మాత్రమే ముఖ్య policy lever. దేశీయ side లో NAFED, HAFED, NCCF లాంటి State Trading Enterprises పనిచేస్తాయి.
విధాన లక్ష్యాలు
మూడు ముఖ్య లక్ష్యాలు: (i) వంట నూనెల retail ధరలు consumers కు అందుబాటులో ఉంచడం; (ii) దేశీయ ఆవ, soya, groundnut రైతులకు MSP, procurement ద్వారా incentive ధర; (iii) దేశీయ refining, crushing units కు duty differential ద్వారా రక్షణ. ఈ లక్ష్యాలు ఒకదానితో ఒకటి విరుద్ధం — duty తగ్గిస్తే consumers కు మంచిది కానీ రైతుల mandi ధరలు తగ్గిపోతాయి; duty పెంచితే రైతులకు మంచిది కానీ retail inflation పెరుగుతుంది. ప్రభుత్వాలు ఈ రెండింటి మధ్య సమతుల్యం కోసం duty knob వాడుతున్నాయి.
Self-sufficiency వ్యూహం
ప్రస్తుత వ్యూహం రెండు భాగాలు: (a) NMOOP / NMEO-Oilseeds కింద విస్తీర్ణం, దిగుబడి పెంచడం; (b) NMEO-OP కింద ఆయిల్ పామ్ విస్తరణ. 2030 నాటికి దిగుమతి ఆధారాన్ని 40% కి తగ్గించడం, దేశీయ ఉత్పత్తిని 18-20 million tonnes కి పెంచడం 2024-25 లక్ష్యం.
సంబంధిత పేజీలు
చూడండి: NMOOP, NMEO-OP, Soybean MSP procurement MP.
మూలాలు
- Edible Oil. Department of Food and Public Distribution.
- Customs duty notifications. CBIC.