Photo: Shobhit Gosain · CC BY-SA 3.0 · source ↗
(కందిలో పూత రాని తెగులు - sterility mosaic)
Redgram sterility mosaic disease (SMD)
కందిలో sterility mosaic తెగులు (SMD)
Sterility mosaic తెగులు (SMD), కందికి "green plague" అని పిలుస్తారు - భారతదేశంలో కందిపంటకు అతి తీవ్రమైన వైరస్ తెగులు. దీనికి కారణం Pigeonpea sterility mosaic emaravirus 1, 2 (PPSMV-1, PPSMV-2, Fimoviridae కుటుంబం), eriophyid mite Aceria cajani ద్వారా వ్యాప్తి చెందుతుంది. మహారాష్ట్ర, కర్ణాటక, AP, తెలంగాణ, MP, UP, బీహార్, ఝార్ఖండ్ - అన్ని కంది పంట ప్రాంతాల్లో endemic, susceptible రకాల్లో 30-100 శాతం నష్టం వస్తుంది.
గుర్తింపు, లక్షణాలు
ముఖ్య లక్షణం - పూత రాకపోవడం లేదా తక్కువ పూత, కాయలు రాకపోవడం (sterility). ఆకుల లక్షణాలు: లేత ఆకులపై mosaic mottling, ఆకు సైజు తగ్గడం, bunchy bushy పెరుగుదల, లేత ఆకుపచ్చ రంగు, ఎక్కువ branches. మూడు రకాల లక్షణాలు పొలంలో కనిపిస్తాయి - severe (chlorotic ring spots, పూర్తి sterility), mild (mosaic ఉంటుంది కానీ sterility ఉండదు), ring spot (పసుపు ring spots, పాక్షిక sterility). తీవ్రంగా సోకిన మొక్కలు bushy, ఎక్కువ ఆకులతో, కాయలు లేకుండా - కాయలు ఉన్న పంటలో స్పష్టంగా కనిపిస్తాయి.
హోస్ట్ పంటలు, జీవిత చక్రం
ఈ pathogen Cajanus cajan కు, కొన్ని wild Cajanus జాతులకు మాత్రమే సోకుతుంది; ఇతర పప్పులపై సోకదు. Aceria cajani mite సీజన్ల మధ్య ratoon, perennial కంది, wild Cajanus, volunteer మొక్కలపై బతుకుతుంది. Mites వైరస్ను persistent గా carry చేస్తాయి, గాలి, intercrop కదలిక, aerial drift ద్వారా వ్యాప్తి చెందుతాయి. Post-monsoon vegetative phase (45-90 DAS) లో, 25-30 deg C ఉష్ణోగ్రత, 65-85% relative humidity ఉన్నప్పుడు తెగులు peak. 45 DAS లోపు సోకిన మొక్కలు పూర్తిగా sterile గా అవుతాయి; ఆలస్యంగా సోకితే పై canopy లో మాత్రమే పాక్షిక sterility.
నష్టం
పూత ముందు సోకిన మొక్కల శాతంతో సమానంగా దిగుబడి నష్టం వస్తుంది. ICAR-IIPR, ICRISAT సర్వేల ప్రకారం తెలంగాణ, ఉత్తర కర్ణాటకలో endemic level 5-30 శాతం, outbreak సంవత్సరాల్లో మధ్య కర్ణాటక, ఆదిలాబాద్, మహబూబ్నగర్లో 50-90 శాతం. వర్షాధార ప్రాంతాల్లో potential, realised కంది దిగుబడి మధ్య gap కు SMD నే ముఖ్య కారణం; గత మూడు దశాబ్దాల కంది productivity gains లో resistant variety adoption ముఖ్య contributor అని AICRP-Pigeonpea చెబుతుంది.
నియంత్రణ
- తట్టుకునే రకాలు: ICPL 87119 (Asha) - తెలంగాణ, కర్ణాటకలో ఎక్కువగా వేస్తారు, SMD-resistant flagship variety. Maruti (ICP 8863), Bahar, BSMR 736, BSMR 853, BRG 1, BRG 2, BRG 3, TS-3R, LRG 52 - ఇతర SMD-resistant రకాలు. LRG-41 వంటి పాత రకాలు susceptible.
- సాగు పద్ధతి: 30-45 DAS లోపు సోకిన మొక్కలను తీసి తగలబెట్టండి; perennial కంది hedges, ratoon మొక్కలను తీసివేయండి - ఇవి reservoir; సోకిన పొలాల పక్క విత్తనం వేయకండి; వేసవి లోతు దుక్కి.
- Mite నియంత్రణ: తెగులు ఎక్కువ ప్రాంతాల్లో 30, 45 DAS వద్ద dicofol 18.5 EC 2 ml/L లేదా fenazaquin 10 EC 1 ml/L లేదా propargite 57 EC 1 ml/L spray; విత్తనానికి imidacloprid 70 WS 5 g/kg ట్రీట్మెంట్ - early protection.
- సమగ్ర: resistant variety + rogueing + targeted miticide spray; seed plots ను commercial fields నుండి దూరంగా ఉంచండి.
సంబంధిత పేజీలు
చూడండి: ICPL 87119 Asha Redgram, Maruti Redgram, LRG 41 Redgram.
మూలాలు
- Sterility mosaic disease of pigeonpea. ICAR-Indian Institute of Pulses Research, Kanpur.
- Pigeonpea sterility mosaic virus. ICRISAT, Patancheru.
- Pigeonpea diseases and management. AICRP MULLaRP.